Hämtar upp Denis Romanovski på Sturup. Förmiddagen (och en stor del av måndagen) går åt till att förbereda Denis besök. Värmen funkar inte i delar av huset, det visar sig att det saknas vatten i systemet. Termostatventilen har hängt sig i ett element – det ena leder till det andra.

Vi har ett intensivt möte, ända från det att vi möts på Sturup till det att vi skiljs 24 timmar senare.

Under eftermiddagen lagar vi mat och pratar om hur han har kommit till Sverige, om hur Vitryssland (och Ryssland!) blev “fritt” ifrån Sovjetunionen. Om de nätverk som bidrar till framgång. Denis nämner ett nätverk som tycks ha sin bas i Lintz i Österrike. Han tycker att vi bör vara med där. De eftersträvar tydligen något som är väldigt likt de vi gör här i Hammenhög och genom F.K.I.T.

Det blir middag på kvällen. Uppslutningen blir inte så god som jag hade hoppats. I själva verket har vi nog aldrig varit så här få. Sofie Sweger, som bor i Örum och arbetar på Ystad konstmuseum, kommer med på middagen eftersom hon känner Denis sedan gammalt.

Det blir lite diskussion och man anar att F.K.I.T. inte är helt oproblematiskt som projekt för somliga. Så här efter en tid har intrycket blivit att personer med kopplingar till konstvärlden tycks blir besvärade av projektet. Inte alla, men en del verkar nästan ta illa vid sig när vi presenterar projektidén.