Förberett Cage, valt ut en sida (nr 41) ur Treatise av Cardew och skrivit ut ett utkast till Prophecy No. 1. Så har vi förstås problemet med utsläppen från konserten. För att stävja eventuell kritik och döva det egna samvetet köpte vi en (1) utsläppsrättighet (motsvarar ett ton koldioxid).

Efter middagen går vi igenom lite noter. Det jag skrivit själv är ganska okomplicerat. Man läser från vänster till höger på pappret och följer i stort sett vad som står på det. Men sen blir det svårare. Cage bryter upp den vanliga läsarten och tvingar oss som uttolkare att fatta beslut. Den grad av slump (under extremt ordnade former) som är invävd gör ju också att det hela kan uppfattas som lätt meningslöst; vad ska det tjäna till om det ändå inte märks i slutresultatet. Det är ungefär samma diskussion, fast omvänt, som pågick när man gick från serialismen till grafisk notation.

Cardew är ju inte lättare i det här sammanhanget. Här är ju friheten att tolka total - men fortfarande tvingande, så att varje framförande efter en given tolkning blir det andra likt.

De blir spännande att se hur detta fortskrider.

Lite fler bilder: